Träningsvecka i Drevdagen

Massor av torrakor runt Drevdagen

Så var det dags igen! Jag och hundarna åkte iväg på en vecka med hundkörning uppe i Drevdagen. Pensionärerna Frank och Cookie fick vara kvar hemma med matte. Stackars Frank blev så bedrövad av detta att han knappt åt en bit på hela veckan. Stackarn...Planen för veckan var att hårdträna inför Amundsen. Dels behövde vi plussa mil till den något magra träning som vi hade lyckats skrapa ihop hitintills under säsongen. Men även att köra släde och hitta tillbaka till den rätta känslan där bak. Jag hade som lite ont om tid att packa så jag slängde bara in allt jag tyckte kunde vara bra att ha i bilen. Garanterat allt kom med och lite till! Även denna gång bodde vi i Beat&Dominiques lillstuga. Gårdsplanen var full med bilar och hundkättingar. Det var ett gäng mycket trevliga tyskar som bodde där uppe i ett par veckor. Ja det kändes som att hundkörarna helt tagit över i Drevdagen. Första dagarna såg jag bara nån enstaka skoter nere på sjön men desto fler hundspann på sjön och ute på spåren. Gissningsvis fanns ett dussintals spann på plats denna vecka.

Rast i solen. Spårsnö hela dan!

Hundarna spanar mens husse går och kollar vart spåret tar vägen

Skotrarna skulle annars behövts för att köra upp spåren. Det småblåste och småsnöade mest hela tiden så vi fick bryta många mil spår under veckan. Och kom vi på ett uppkört spår så var det alltid ett hundspann som gått där tidigare. Träningen flöt på som planerat. Vi körde runt 50km varenda dag. Utom onsdag som var vilodag. Och då slappade vi verkligen! Jag körde olika hundar i led olika dagar för att inte slita ut dom i den krävande spårningen. Riktigt jobbigt både fysiskt och mentalt. Plötsligt så står du där med en totalt slät myr framför dig  utan tecken till spår. Då gäller det att hundarna i led klarar av att hitta det gamla spåret där under ytan. Cookie hade en fantastisk egenskap: Hon kunde följa spåret genom att följa kryssmarkeringarna. Det fixade ingen av de här hundarna. Men de var olika duktiga på det. Casper var nog allra bäst. Tätt följt av Yenna. Lisa något virrig men hon gick en dag 35km och bröt spår. Tillsammans med Mellis. Och det gick riktigt bra. Mellis hängde väl bara med men hon hade hela tiden en otrolig energi och satte titt som tätt fart på spannet. Allra helst då en ripflock flög upp vid sidan av spåret.

Mer torrakor norr om Holmsjön

Snakkpaus med korvgrillning

Sluggo och Molly

Mellis i led med Lisa den här dan

Stor Malvin och Casper i wheel

Vi hade en riktigt bra vecka. Körde iväg efter förmiddagskaffet. Efter 2.5-3 mil stannade vi. Tog lunch. Grillade ofta korv. Hundarna slukade sina snakks på nolltid. Mötte andra mushers flera gånger. Allt gick bra - även om en del inte brydde sig om att stanna tills jag hade tagit tag i ledarhundarna. Sista dan var riktigt bra. En vindstilla och solig dag. Spåren neråt Långsjön och Lillån var uppkörda men moddiga och tunga. Korsade ett par åsar där den sista biten gick över en lågfjällsvål där det var kalfjäll och en fantastisk utsikt.

Upp över kalfjällsvålen

Härlig utsikt!

Sölnfjället i bakgrunden

Tidigt fredag morgon hade jag tänkt åka iväg till Tufsingdalen. Checkpoint på Femunden jr. Min bäste vän Haagens dotter - Aud Kristin - skulle passera där vid den tiden. Och jag måste bara sticka iväg ett tiotal mil och heja på henne. Sent på kvällen ringde dock Haagen. Berättade att Aud måst bryta. Ett par av de yngre hundarna hade blivit halta. Hundarna går alltid först. Så det var förstås bara att bryta. Himla trist men det enda rätta. Och det kommer absolut fler löp som Aud Kristin kommer att ställa upp i.

Fäbodidyll vid Lekåsen

Mer spårning mellan Lekåsen och IdPerssätern.

Korvgrillning vid Svanbuhån

På hemväg sent på eftermiddan

Den här veckan skulle bli som ett kvitto var jag stod i förberedelserna inför Amundsen. Skulle jag känna att vi var mentalt och fysiskt förberedda för en sån häftig utmaning? På minussidan stod att hundarna lite la av då det blev för tungt. För mycket spårbrytning. För mycket tunga uppförsbackar. På minussidan också mushern själv som kände sig rätt sliten varenda kväll. På plussidan har vi exv sista dan. Efter 4 mil på moddiga spår fick vi faktiskt ett välkört skoterspår sista biten hem - runt 8 km. Hundarna satte av i galopp hela vägen och la på en riktig rökare sista biten över sjön upp till stugan. Så speciellt trötta var de inte. Så om vi satsar på Amundsen är väl inte 100% ännu. Men om vi bara får till bra träning här hemma sista veckorna så kör vi!