Hundträningen rullade på som planerat fram över jul. Riktigt bra ett tag faktiskt med vinterväder och nån dm snö på vägarna. Sen kom töväder och mer töväder... Alla vägar förvandlades till isgator - omöjligt att träna hundarna på. Kvar fanns 5 km sandad väg där vi körda fram och tillbaka. Jättekul... Och det tuffa underlaget gjorde också att ett par hundar fick slitskador på tassarna. Sen veckan efter trettonhelgen halkade jag på en osandad isfläck i stora rasthagen när jag höll på att förbereda en träningstur. Föll baklänges som en norrländsk fura och landade på ryggen rakt på vänster skulderblad. Aj aj aj det gjorde ont! Låg blick stilla på rygg ett bra tag innan jag vågade röra mig. Ganska snabbt kunde jag känna en plågsam smärta så fort jag tog i med vänster arm. Stack som knivar bak vid skulderbladet. Gissningsvis ett eller annat brutet/bräckt revben. Bara att låta tiden ha sin gång. Konstaterade att första veckan skulle vara värst och att det kunde ta 1-2 månader tills det var OK.
Jag fick ställa in all träning en vecka eftersom det mesta gjorde så ont. Kunde i och för sig vara på jobbet men att exv sela hundar var inte att tänka på. Under den här veckan pendlade jag mellan hopp och förtvivlan. Hur skulle det nu gå med Amundsen? Och jag skulle ju upp till Drevdagen om bara 2½ vecka? Och kunde jag inte åka upp dit på träningsläger skulle ju Amundsen gå i stöpet också! Men efter en vecka så kändes det märkbart bättre. Jag kunde ta ut hundarna på träningsturer igen. Ett par av hundarna sockade. Efter en veckas vila var de minst sagt helknäppa när jag selade på dom och drog iväg. Och nu har det kommit några cm snö som gör vägarna körbara igen. (Om jag tar det lite försiktigt) Så nu lever hoppet igen att vi ska ta oss hyfsat bra förberedda till startlinjen i Strömsund om precis fem veckor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar