Malvin på utställningspremiär!

Idag var jag med Malvin på inoff utställning i Filipstad. Från början skulle Gunilla också följt med samt Mellis. Men det kändes inte bra att lämna den nyopererade Jocke ensammen hemma för X antal timmar så Gunilla fick vara hemma med honom (och de andra hundarna) Jag var länge i valet och kvalet om jag skulle ta med Malvin eller Mellis men bestämde till slut för Malvin. Det här var en ganska liten utställning och det var bara Malvin (och Mellis) anmälda i valpklass + en tre år gammal tik från Hagfors - en tik från Axias kennel.

Utställningen var i första hand miljöträning för Malvin. Och det behövdes verkligen. Det fanns många otäcka saker att upptäcka på utställningsområdet. Massor med lukter och människor och nya hundar. Malvin såg rätt tagen ut men piggnade till när han fick busa med den väldigt lekfulla huskytiken.

Väl i ringen uppförde han sig väldigt bra. Sprang bra, ställde upp sig fint men gav antagligen ett lite "otrivsamt" intryck. Inte den här positiva och utåtriktade hunden. Han fick väldigt bra kritik av domaren både vad gäller typ/uttryck, vinklar o kors samt rörelser. Kanske pälsen inte helt OK - men det är fortfarande valpälsen som han nu har börjat tappa. Han fick HP och förstås BIR valp. OK - nu var detta en inoff utställning i valpklass så man ska väl inte dra för stora växlar på detta. Men Malvin var väldigt nöjd med att han överlevde denna prövning och han har tilbringat eftermiddan snarkandes på rygg!

Ny operationsdag för Jocke

Jocke (och vi) hade en lugn natt. Han åt frukost med god aptit. Men dessvärre ville han fortfarande inte stödja på benet. Och det var också ganska så svullet, något som veterinären hade pratat om innan vi åkte hem igår. När de sydde ihop såret så räckte skinnet inte riktigt till så det stränade runt benet - och därmed var det risk att det skulle bli stas i benet. Vi avvaktade ett par timmar men inget förändrades. Så jag ringde veterinären och efter lite dividerande så åkte jag över till Karlstad. När vi kom in på kliniken så var Jocke rätt hysterisk så han fick en lugnande spruta och sen klämde den påtagligt unge veterinären på benet och kollade på benet. Smackade misslynt och sa att "det här får Jörgen titta på. Du kan ta en sväng på stan så länge".
Jaha - redan torsdan hade jag "tagit en 6-timmars-sväng på stan" och hunnit med alla intressanta sportaffären mm. Men - OK jag fick väl ta dom moturs idag. Och visst - Karlstad har också många fina promenadstråk längs Klarälven. Solen sken och nu gällde det Jocke. Efter åtskilliga timmar var han vaken igen och klar att hämta. Dom hade lättat lite stygnen. Och nu såg det mycket bättre ut. Han kunde stödja på benet och det var mindre svullet. Och nu ikväll ser allt bättre ut så vi får hoppas att Jocke piggnar till framöver.

Jocke opererad + ingång fönstervägen

Idag opererades Jocke för en ny knöl på sitt framben. Operationen gick bra men nu är tassen ganska svullen och han har en del ont. Dec 2008 opererades han på samma ben för en första men betydligt större knöl. Den knölen var godartad men nu tycks nåt liknande blommat upp.

Yenna o Sussie har börjat utforska den nya vägen in i huset - den som går genom sovrumsfönstret...

Gänget samlas på bänken utanför fönsteröppningen i sovrummet

Lite tvekan innan det avgörande steget...

Och häpp så kommer Yenna in genom fönstret!

Tur i spann med kidsen

Idag 25 maj men bara +7 på morgonen. Lite småregnigt men vi tog ut kidsen för en spanntur till innan sommaren. Redan när jag plockade fram selarna blev kidsen helt vansinniga. Har de redan lärt sig rutinen?! Getz och Casper ledde spannet, därefter Malvin ihop med Lisa och sist Mellis och Molly. Idag jobbade framför allt Malvin och Molly superbra medan Mellis kanske var lite mer avslagen. Nu har kidsen fått ett par positiva turer med sig inför sommarvilan och till hösten har vi en bra början att utgå från.

Getz och Casper leder kidsen på deras andra tur i spannet

Lisa och Malvin i spannet

Mellis och Molly i spannet

Malvin och Mellis efter träningen

Molly på verandan vill in i sovrummet

Pingstsöndag

Casper slappar i sandgropen

Molly har växt till sig sista veckorna. Är inte så rultig längre.

Mellis i favvoställning på källernedgången

Jocke har ofta haft svårt i umgänget med de andra hundarna. Men som valp-farbror har han fungerat perfekt. När han kommer ut till kidsen ropar dom i kör: "farbror Jocke! Kom och lek med oss!" Och alla är lika lyckliga!

Maj drar sig mot sitt slut. SMHI lovar rätt kyliga mornar till veckan så kanske hinner jag ut med alla hundar en sväng till innan sommaren. Jag fyllde år för en vecka sen och fick bl.a. en nya kompaktkamera i present. Så idag testade jag och tog lite bilder på kidsen. Lisa och Casper kom också med på ett hörn. Hela bildspelet finns på hemsidan www.candymans.se

Valparna 6 månader och vägda o mätta

Porträtt på Malvin

I lördags fyllde valparna 6 månader. Dom är alltså stora barn vid det här laget.
Dom börjar mer och mer utveckla sina personligheter.

Malvin den stora flåbusen. Bråkig och bräkig och en ganska grov yngling. Mycket maskulin. Alltid pigg på en brottningskamp med någon av systrarna. Utåt sett en riktig tuffing men ganska feg innerst inne. Väger 23 kilo och mäter 55cm i mankhöjd.

Molly som vi kallar för "Amazonen" eller "Den fula ankungen". Hon är inte så särskilt feminin av sig och är - liksom sin brorsa - alltid pigg på en brottningskamp. En ganska grov tik som väger 20 kilo och mäter 53 cm i mankhöjd.

Mellis är en lätt hund på alla sätt och vis. Både till temperament och rent fysiskt. Hoppar utan ansträngning från stillastående upp på ett bord. Mycket mjuk till sättet och startar sällan nåt bråk. Mycket feminin. Trygg i sig själv. Väger 18 kilo och mäter 55cm i mankhöjd.

Premiär i spannet!

Spannet på premiärtur.


Yenna och Casper var superduktiga i led.

Lisa och Mellis.

Malvin och Molly i wheel.



En lätt nattfrost. Soligt och klart på morgonen. Som gjort för en första tur med valparna i spannet. Jag har cyklat med dom några gånger under april och det har gått bättre och bättre. Och nu fyller dom snart 6 månader. Så allt kändes som upplagt för att sätta dom i ett spann för första gången.
I led satte jag mina två mest pålitliga hundar: Casper och Yenna. Då visste jag att det inte skulle bli nåt strul i täten. De går alltid framåt utan att trassla och ha sig. Sedan fick Mellis gå vid sidan av mamma Lisa. Och sist de två "krigarna" Mavlin och Molly. Jag hade väl ett litet frågetecken där att de skulle börja busa med varandra.
Visst det blev lite strul i början innan vi kom iväg. Bl.a. så hade de nu nacklinor vilket jag inte använt när jag cyklat med dom. Nu var också Gunilla med och det var till stor hjälp. Snart började vi rulla i sakta mak (10km/tim) och småttingarna travade på. Mellis var felfri. Hon var också väldigt lyhörd på vad jag sa och jag kunde se på hennes öron att hon hela tiden kollade bakåt. Molly och Malvin jobbade också på och hittade aldrig på nåt bus. Kroppsspråket på alla kidsen visade att de sprang på ett avspänt och förtroendefullt sätt.
Efter halva sträckan (1,5 km) stannade vi och gullade med hundarna innan vi fortsatte tillbaka hem. Gissa om det var ett gäng trötta men malliga valpar som återvände hem till ratshagen! De flåsade så man kunde tro att de gått ett PD! Och deras små hjärnor var säkert helt utmattade! Som krona på verket tog sen vi fika i den varma vårsolen och alla hundar försåg sig av skinkmackorna! En riktigt lyckad start på kidsens slädhundskarriär med andra ord. Sist en stor eloge till Casper och Yenna som gjorde ett perfekt jobb i täten.

Molly fikar med matte Gunilla