Nya medlemmar i flocken

I söndags kväll kom vi hem med två nya medlemmar i flocken. Det var två valpar från Haagen Bjørgum uppe i Stjørdal (nära Trondheim) Egentligen hade jag väl inte tänkt ha några fler hundar. Åren går och rätt vad det är så orkar man kanske inte hålla på med hundarna längre. Men nu var väl detta lite speciellt.
Mamman till valparna är Kaizer. En förtjusande mysig tik som jag känt sen hon var valp. En tik som har våran Sarek som pappa. Sarek som var en av Cookies valpar. Pappa till valparna heter Striker. Han är också pappa till Mollys kull. Striker har Vargevass Enok som pappa och NorthWapitis Magpie som mamma. Så här möts linjerna från Fenrisulven och linjerna från North Wapiti. En kombination jag själv försökte få till men som aldrig lyckades. Ingen nackel att det också är ett stort inslag av vargevasshundar i stamtavlan!

Aud Kristin med Kaizer som valp.

Kaizer och Aud Kristin vid Femundlöpet junior.

Striker under Polar Distans 300.

 Det går förstås att skriva rätt mycket mer om dessa hundar än bara stamtavlan. Kaizer och Striker är två av ledarhundarna i spannet som Aud Kristin kört både Femundlöpet junior samt Finnmarkslöpet junior med. Och i vinter startar hon i Femundlöpet 400 med bl.a. dessa hundar. Enok har varit en viktig hund i vargevass kennel under många år. Både i spannet och i aveln. Alla dessa tre hundar har för övrigt ett jättemysigt temperament. MagPie är som sagt en hund från North Wapitis kennel.  En kennel som under flera år startat i Iditarod och fullföljt flera lopp. Så bakom MagPie vimlar det av hundar som gått ett eller flera Iditarod.  Kaizer hade haft en kull med Striker tidigare. Den kullen blev  riktigt riktigt bra. Ett par av valparna är kvar hos Haagen. En tikvalp som heter Isabel och en hane som heter Zorro. Båda dessa hundar har trots sin ringa ålder gått en hel del i led i Aud Kristins spann.
Så till de båda valparna. Jag var där i slutet av augusti för att välja valp. Det var inte lätt eftersom det fanns 11 valpar i ungefär samma ålder på Haagens kennel. Förutom Kaizers kull så hade nämligen hennes dotter Isabel också fått en kull med 6 valpar bara några dar senare. Pappan till Isabells valpar var Tristan. En hund från Kipp d'Amundsens kennel. Havalpen hade jag nästan redan bestämt mig för. Haagen hade nämligen rätt tidigt skickat en bild på en av valparna. Och när jag såg den så var det precis som att se Sarek när han var valp. Lika självbelåten och trygg som Sarek var som valp.

Sumo som liten valp.

Isabells och Kaizers valpar växte upp tillsammans

Sumo med den ljusbruna hanvalpen

Sumo på promenad 8 veckor

Men det blev inte så lätt trots allt. En annan av Kaizers hanvalpar var också jättefin. En ljusbrun valp som var lite mindre än Sumo. Isabell hade också en mindre helsvart valp som var riktigt fin. Men egentligen var väl valet ganska klart. När jag såg Sumo så visste jag också direkt att han skulle heta Sumo. Jag såg på honom och visst var det en Sarekkopia. Samtidigt så tänkte jag direkt på vår första siberian som också hette Sumo.

Och valet av tikvalp gjorde jag direkt jag såg Henne. En nätt liten tik med få tecken. I hela den här mixade valpflocken på 11 valpar föll ögonen direkt på henne. En valp med extra utstrålning. Gunilla hade bestämt att tikvalpen skulle heta Siri och det namnet passade henne direkt.

Siri 8 veckor

Så var det då dags att äntligen hämta valparna. Det är 70 mil till Stjørdal men tack och lov följde Gunilla med och körde en del sträckor. Hästar och hundar hemma hade fått bra passning och lördag morgon stack vi iväg. Det blev en blixtvisit. Vi kom dit lördag kväll. Några timmar hundsnack. Tidigt upp på söndan, frukost och valppromenad. Den 74 mil långa hemresan gick bara bra. Valparna skrek första timman. Sedan mest tyst och lugnt med enstaka ylutbrott. När vi kom hem blev gamle Casper både glad och mindre glad. Jätteglad att husse var hemma igen (Han hade deppat hela helgen) Men mindre glad när de här två 3-månadersvalparna störtade in. Dom var inte blyga. Störtade in och tog över hela huset. Inte det minsta blyga utan hoppade upp i vilket knä som helst. Dom fick sova inne de två första nätterna. Men trots allt så har dom bott i hundgård från föseln så nu har dom flyttat ut till sin hundgård. Men dom får vara inne en hel del så att vi kan socialisera rejält med dom. Framöver får dom allt eftersom bekanta sig närmare med dom vuxna hundarna. Hitintills har dom varit mycket nyfikna på nykomlingarna. Nosat på dom genom staketet med viftande svansar. Oj - det ska bli så spännande att följa dom här två småbarnen framöver!

Siri

Sumo

I hundsängen

Småbarnen