Höstträning och Amundsen race

Det känns rätt overkligt. Men nu har jag anmält mig till vinterns stora utmaning - Amundsen Race. Jag har funderat länge på om jag skulle våga mig på detta lopp. Jag har ju ganska så få hundar och skulle nån av dom inte kunna vara med så blir det verkligen tunt. Sedan så måste jag inse att både Cookie och Frank har blivit så gamla (12½ år) att de inte kan vara med längre. Cookie var ju inte med under Polar Distans ifjol och det gick trots allt riktigt bra för spannet då. Nu faller även Frank bort. En sådan hund med sådan envishet och järnvilja som aldrig aldrig någonsin ger upp. Så nu hänger allt på nästa generation. Men alla (även de yngsta vovvarna) var så himla duktiga i fjol - både på träning och under Polar Distans - så vi har trots allt ganska bra förutsättningar att klara Amundsen Race. Och eftersom jag var tvungen att bryta förra årets Polar Distans så känns det som om jag har nån sorts revanschlusta att verkligen visa vad hundarna kan.

Från förra årets Polar Distans

Amundsen är också 300km långt men går numera mestadels i skogsterräng. Du behöver inte heller ha med fullt så mycket packning i släden eftersom det finns tre checkpoints längs spåret. Och till dessa kan du skicka dropbags med mat och annan utrustning för nästa sträcka av loppet. Sedan handlar detta om en utmaning där hundarna är den viktigaste delen för att lyckas. Och alla vet vi att saker kan hända längs vägen fram till starten så det finns många frågetecken kvar innan vi är där. Men vi ska satsa allt på att klara loppet. Höstens träning har trots allt kommit igång ganska så bra. Trots milt väder och dåligt med tid för träningen. Hundarna går kanonbra och som vanligt är det framför allt kvällsturerna som taggar hundarna. De får väl en känsla att flocken är ute på jakt. Dessutom är det alltid en del harar och annat vilt i farten i skymningen. Nu ber jag till vädergudarna varje dag att skicka ner lite kalluft så att det blir bra flyt i träningen nu i höst!