Candymans: Fulufjäll aug 2012

En kortis upp till Fulufjäll! Bara tre dar men ändå. Bara vara ute med en vovve. Knalla runt. Lite fina utsikter. Sova i tältet och koka kaffe på gasolköket.
Den här gången var det Mellis som fick följa med. Trots allt så fick Lillfjanten bära en liten packning på 3 kilo. Nåt som hon klarade alldeles prima. Själv hade jag min nya Osprey Atmos ryggsäck. Denna väger bara 1,5 kilo till skillnad mot min förra bamseryggsäck på 3,2 kilo. Kanske en aning liten men jag fick plats med min 3-dagarspackning.

Osprey Atmos

Mellis pustar när vi kommit upp på kalfjället

Startade från Morbäckssätern. Svettades i det soliga vädret ett par km i uppförsbacken upp till trädgränsen. Sedan en lättgången och behaglig tur fram till Tangåstugan. Fortsatte ytterligare några km upp längs Tangån. Återfann en tidigare tältplats längs ån. Tältet sattes upp och alla grejer ordnades på plats. Ja det här var livet. På gasolköket kokade vatten, Mellis sov i ljungen, himlen klarnade allt mer. Trots att jag gått den här leden längs Tangån hur många gånger som helst under åren så var det lika häftigt ändå att vara tillbaka. Och minnas tillbaka till alla tidigare gånger jag varit här. Kvällen blev kristallklar och vindstilla men ändock mild. Vi somnade strax efter klocka nio.

Pocket Rocketköket med den nya stödfoten under gasolflaskan

Nästa morgon vaknade vi runt ½åtta. Drog upp blixtlåset på tältet. Dimman utanför var kompakt. Allt dröp av fukt. Ja ja men det regnade inte i alla fall. Idag hade jag tänkt gå upp till Tangsjöstugan (och kanske lite längre) och sen vända tillbaka, Så Mellis slapp packväskorna och min packning var ganska lätt. Men vi kom inte så långt i dimman. Det var ganska blött här uppe så vi klafsade iväg längs stigen. Efter några km kom vi fram till där stigen först korsar en mindre bäck för att sedan gå över Tangån. Redan vid bäcken blev det stopp. Vattnet rann i strid ström över hala stenar så jag ville inte riskera att halka och blöta ner mig helt och hållet. Men så kan det vara. Vi tog lite förmiddags-fika bakom en liten kulle och gick sedan tillbaka till tältet. Nu hade det tjocknat på mer och mer och börjat regna. Så det var knappt vi såg tältet strax invid stigen.

Mellis i dimman

Tältet i dimman. Bara 20 meter bort.

På en sån tur måste man alltid ha med sig en bok! Extra bra att ha den här eftermiddan. Vi låg i tältet från lunch och till kvällen. Jag läste i boken och kokade kaffe ibland. Mellis låg ihoprullad och sov. Utanför regnade det och allt var drypande vått som inlindat i en våt filt. Vid nio kröp jag ner i sovsäcken. Efter nio timmar liggandes i tältet var kroppen lite stel och ytterligare nio timmar i sovsäcken kändes rätt väl i ryggen.

Sista dan skulle vi bara tillbaka till bilen. Det hade slutat regna men allt var blött blött blött. Stigen var en mindre bäck och trots strumpbyte så var fossingarna genomblöta. Dock var det ganska milt så vi frös aldrig. Jag stuvade ihop packningen och klafsade iväg neråt Tangåstugan. Efter nån timme var vi framme. Utanför stugan stod ett gäng på ett tiotal tyska turister. Eller var det utomjordingar? Eller myrmonster? Mellis visste inte riktigt vad hon skulle tro och var ganska misstänksam. Dom gick snart sin väg och vi hade stugan för oss själva. Och kunde elda och koka kaffe och slappa en stund. Sen fortsatte vi ner mot Morbäckssätern. Vädret hade klarnat upp allt mer och nu lyste solen från en himmel med lite sommarmoln. Just i trädgränsen gick vi ner mot bäcken på höger hand. Hittade en fin plats längst ut på en ås med utsikt över skogslandet. Det är alltid mysigt ta lunch så här innan man kommer tillbaka till bilen. Ett sätt att suga så länge som möjligt på karamellen. Men allt har ett slut. Snart var vi tillbaka till bilen. Mellis hoppade omedelbart in där bak. Jag bytte till torra kläder. En liten hyrbil stannade och ett italienskt (?) par kom ut med en liten baby och gick in i skogen med bärplockare i nävarna. Jag startade hemåt.