Moltas på besök och slädpremiär

Vid starten.


Moltas i spannet.


Spannet pustar på hemvägen.


Moltas i wheel


Jörgen med sitt spann


Vi har haft en häftig fredag-lördag. I går fredag eftermiddag kom Moltas med familj på besök. De var på väg upp till Malin Sundin för att hämta en ny liten valp - Biscuit. På vägen upp mellanlandade dom här så vi fick träffa familjen Pålsson och deras hundar och förstås Moltas. Åhh - han är jättefin våran lilla Bubbe. OK - inte så liten dock. En rejält stor hund men inte så tung till typen utan höga lätta ben. Och ett himla härligt temperament. Lättillgänglig och mysvänlig så det kändes jättepositivt. Fredagkvällen förflöt med en massa hundsnack och planering av lördagens slädtur. Äntligen hade vi fått lite mer snö och vägarna runtomkring kändes hyfsat körbara. Så på lördagsmorgonen åkte vi upp till första korsningen och spände för ett dussintal hundar. Jag hade Yenna och Lisa i led. Sedan Molly och Malvin, Mellis och Casper samt sist hade jag glädjen att få låna in Moltas i wheel. Alltså Lisa och 4 av hennes valpar! I släden satt Denise som barlast och passagerare. Jörgen hade deras andra fyra hundar med Tindra i slädsäcken.
Vi fick en härlig tur i det lite vintergråa decembervädret med lite snö i luften. Hundarna gick kanonbra trots lösa spår med nån dm nysnö. Jag studerade Moltas noga. Han är ju en stor och rejäl hund med en massa kraft. När det gick lite sakta i trav ledsnade han men när vi ökade farten och kom upp i galopp gick han på riktigt bra. Likt sin bror Malvin kanske fortfarande lite tonårs-omogen. Alla hundarna gick jättebra och jag vill påstå att Lisa kan vara riktigt stolt över sina barn! Vi körde 8 km och sista hundra metrarna tillbaka till bilen la vi på en raketspurt i full galopp!

Premiär i led!

Närbild Molly o Lisa


Molly o Lisa laddar för start


Spannet i vinterskogen


Lisa och Molly


Lisa o Molly i led


Idag en perfekt solig och lagom kylig vinterdag. Tog ut Lisa + "barnen" (13 månader vid det här laget) samt Getz&Cookie på en milrunda. En del snöpulsning på småvägarna men alla vovvar jobbade på bra. Från start hade jag Lisa&Getz i led. Men efter halva sträckan stannade jag och kände att "nu är det dags"! Jag satte fram Molly i led tillsammans med Lisa. Molly har från första början varit så himla duktig i spannet så nu ville jag testa henne i led. Först hade jag henne till höger men ganska snart bytte jag och satte henne till vänster om Lisa. Och det gick kanonbra! Hela hennes beteende och kroppsspråk och sätt att springa skvallrade om att Molly tog sig an förtroendet med stort allvar och entusiasm. Det var också frapperande att se hur lika Molly och Lisa är till utseende och typ. Ja frånsett färgen förstås. Det var en mallig Molly (och husse) som kom tillbaka hem efetr turen.

Ny campingtur med barnen

Närbild på ledarhundarna med den lilla LED-lampan.


Hundgänget framme vid rastplatsen.


Molly.


Malvin och Mellis kollar halmbädden.


Korvelden tar sig.


Lisa vilar på rastplatsen.


Molly har lagt sig. Yenna i förgrunden.


På hemväg genom mörka skogen.


Jag har ett par dar ledigt så det blir förstås lite extra turer med hundarna. Idag kopplade jag upp ett åtta-spann med Yenna&Lisa i led. Sedan Molly&Casper, Mellis&Malvin samt Sluggo&Sussie. Det var bara ett par minusgrader och ymnigt snöfall när vi startade strax före skymningen. Jag testade också ett par små LED-lampor som jag satt fast på ledarhundarnas selar. (Inköpta på Clas-i-sjön). Dock syntes dom lite dåligt framåt så jag ska nog sy fast dom framtill på reflexvästarna i stället.

Först körde vi en halvtimme längs snöiga vägar innan vi stannade på ett mysigt fikaställe. Jag satte upp hundarna på stake-out längs draglinan. Jag hade t.o.m. tagit med lite halm som jag symboliskt lade ut som bädd till hundarna. Jag fyllde upp vattenskålar och sedan fick hela gänget varsin fryst laxbit att gnaga på. Allt för att lite imitera en rast under ett "riktigt" långlopp. Själv tände jag en brasa och grillade korv och drack kaffe och såg mörkret sänka sig över granskogen. Hundarna hade lite svårt komma till ro men både Lisa och Molly lade sig snart ner.

Alla barnen sköter sig fantastiskt som draghundar. Men mer och mer måste jag säga att Molly nog är i en klass för sig. Sitt temperament har hon definitivt ärvt från mamma Lisa: Lugn, sansad, focuserad, problemfri, kontaktsökande, mogen, klok. Jag kan se att hon redan kan kommandona när vi svänger. Bara gör sitt jobb i spannet utan strul. Imponerande för en så ung hund. Av de hundar jag har är det nog bara Yenna som varit så mogen så tidigt.

Efter halvannan timme så packade jag ihop grejerna och startade tillbaka hemåt. Nu var det helt mörkt och de snötyngda granarna skymtade förbi i ljuset från fyrhjulingen. Hundarna var väldigt belåtna när vi kom hem och middagen vankades!

Blåtur med barnen

Rast under "långturen"

Fler bilder på mitt webalbum

Idag var det dags för den utlovade Blåturen med barnen. Jag satte upp åtta hundar i spannet - samma uppställning som jag förhoppningsvis kan ha nästa säsong med siktet på Polar Distans 2012... Det var en perfekt dag med 5-6 cm nysnö och nollgradigt väder. Den stora överraskningen för barnen var att vi skulle ut på en liten campingtur!

Först körde vi 8 km längs vägar med orörd nysnö. Bara här och var criss-crossade av spår efter älg, rådjur, hare eller räv. Vi stannade ett par gånger efter vägen för att pusta lite. För barnen blev ju detta en riktig långtur! Så kom vi fram till ett pyssligt ställe där vi stannade. Jag satte upp hundarna på stake-out längs draglinan. Precis som man gör på en långtur annars. Jag började med att ge hundarna vatten och varsin bit fryst lax och gjorde sedan upp eld för korvgrillning. Sussie var ganska otålig men de andra hundarna kom snart till ro. Molly la sig t.o.m. ner och vilade och knaprade på en liten björksly. Jag grillade korv, drack kaffe och gullade med hundarna.

Lisa med barnen på campingplatsen

Efter en knapp timme fortsatte vi hemöver. Det blev totalt 15km - inte så vidare värst förstås. Men för barnen den absolut längsta turen de gjort. De var väldigt nöjda när vi kom hem och fick gå och lägga sig i sina hundkojor. Ett litet steg på en lång väg mot framtida långdistanshundar!

Barnen ett år!

Molly, Lisa, Malvin och Mellis

Valparna en vecka

Avspänd middagsvila. En vecka gamla.


Tänka sig - idag fyller barnen ett år! Ett helt år sedan Lisa klämde fram de 7 små krypen. Sen har de växt och växt och växt. Nu är de stora bumlingar. Ja riktigt stora drumliga bumlingar. Men man kan inte annat än älska de här odjuren.
Först för hur fantastiskt bra dom sköter sig i spannet på träningen. Problemfria, jobbar framåt. Ställer ytterst sällan till nåt trassel eller strul. Draglinorna alltid spända. Mellis är den charmigaste hunden som alltid vill ha husses uppmärksamhet och uppmuntran. Molly är en riktig amazon och en hund som från första dan bara har jobbat på och jobbat på. Malvin är redan en hund med makalös fysik och atletisk ut i nosspetsen. Som fulltränad kommer han att vara en urstark hund och blir absolut ett ankare i spannet.
Deras temperament är nog det jag är mest nöjd med. Som alla valpar/unghundar så är dom förstås fulla av bus och påhitt. Men samtidigt så lyssnar dom väldigt noga och är väldigt mjuka till sättet. Alltid sugna på kramar och ompyssling. Så jag behöver knappt höja rösten för att de skall stanna upp och fundera på vad jag vill. Utåt sett kan Malvin ibland verka vara en riktig tuffing. men som så ofta är han innerst inne en riktig velour-gosse.
I födelsedagspresent ska jag ta med valparna på en Blåtur (som det kallas på norska). Alltså en tur med hemligt mål. Men jag kan avslöja att vi skall ut på en mindre campingtur. Efter nån halvtimmes körning ska vi stanna och grilla korv och gnaga på fiskbitar och ha det allmänt mysigt en stund. Bara så att barnen från början ska lära sig rutinerna. Bra träning inför framtida stordåd! En rapport följer.

Kvällsmys

Mellis och Sussie i extremt mysläge med magarna i vädret!


Ikväll var jag ute och tränade alla hundar igen. Först körde jag ett 6-spann med de "tävlingsvana" hundarna. Sedan ett 6-spann med barnen+Lisa samt med Cookie+Getz i led. Vi hade bara hunnit en liten bit då vi överfölls av en häftig regnskurar som övergick i en rejäl hagelby. Jackan klarade vätan men byxorna var snart dygnsura. Det kändes som att sitta med baken i en ishink! Även hundarna var påtagligt blöta. Men de var lika glada för det!
Efter kvällsmaten så har Sussie och Mellis legat på madrassen i köket och slappat och slötittat på TVn - uppenbarligen nöjda med sin insats.

Träning i skymningen

Spannet i solnedgången. Alla draglinor tajta hela träningsrundan.


Mellis slappar efter träningen.

Idag var vi åter igen ute på träning. Nu när tikarna löpt färdigt så kör jag åter "A-spannet" för sig samt barnen+Lisa+"pensionärerna" i ett spann. Vi körde i skymningen och som det ofta brukar vara vid den tidpunkten så var det riktigt bra tryck i hundarna. Jag tror att hundarna i skymningen förvandlas till en vargflock ute på jakt. Allra helst var spannet med barnen riktigt på hugget. Det var precis när solen gick ner och temperaturen sjönk till bara ett par plusgrader. Efter träningen fick hundarna mat (dom åt som vargar också) och sen slappade Mellis för allt hon var värd på madrassen i köket. Hon dormade in och trillade till och med ner i springan bredvid madrassen!

Buskompisar igen

Nu har Mellis äntligen slutat löpa Så till hennes och Malvins stora glädje kunde dom råbusa ikväll igen

Besök hos Ragna o Regina hos Agefeldts

Regina - som Sussie till sättet och Yenna till utseendet.


Gunilla tillsammans med Regina på taket och Ragna i kojan


Rude-e - 13 år vid det här laget.


En av Agefeldts sköna ettårstikar.


I sommar har vi hälsat på/träffat alla våra barn. Både två och fyrbenta. Dock med undantag för Sarek som bor lite för långt bort för att hinnas med i planeringen. Idag var det dags att åka upp till Per o Ingrid där Ragna o Regina bor. Tillsammans med ytterligare 34 hundar inklusive Vovva - en stor och MYCKET kärvänlig schäfer. Det minsta man kan säga är att Ragna och i synnerhet Regina var ofantligt kärvänliga. Vi menade förstås att det var pga att dom kände igen oss! Vi härjade med "våra" båda töser en god stund i hundgården. När vi äntligen kunde slita oss från dom kunde vi hälsa på resten av hundgänget. Rude-e förstås som nu har blivit 13 år gammal. Samt den stora inhägnaden där ett halvdussin hundar rumsterade. Däribland ett gäng bedårande ettåringar från Per&Ingrids senaste/sista? kull. Sen stod förstås en fikastund på programmet. Vi höll aldrig på att komma därifrån. Dels pga allt hundsnack som måste gås igenom. Men också pga att min klocka plötsligt på nått oförklarligt sätt gick 3 timmar efter tiden. Så jag hade liksom ingen brådska att lyfta!

En månads träning och vinterns planer

Höstdagsjämningen har passerats och nu är det en månad sen vi startade upp höstträningen. Vi har haft ganska så bra flyt i träningen hitintills. Vi har hunnit med ett dussintals träningstillfällen trots tidvis rätt milt väder. Så här i början så blir det ganska så korta distanser - från början 4-5 km och nu är vi uppe i 7-8km varje runda. Tempot håller jag ganska lågt: målet är att hundarna ska trava hela tiden och det innebär ca 14-16 km/tim.
Denna vinter har jag egentligen bara ett primärt mål: att träna "barnen" så att de framöver kommer att utvecklas till bra slädhundar. Kanske kan de rutinerade hundarna tränas upp till nåt medeldistanslopp. Men nån start i Polar Distans lär det inte bli denna säsong. Förhoppningsvis så kan det bli några slädhundsturer uppåt Dalarna även denna vinter. Vore bra kunna ta med barnen ut på nån övernattningstur så de får erfarenhet av detta.

Hur har då "valparna" (OK - de är trots allt snart 11 månader:-) skött sig? I korta drag kan jag säga så här:

Malvin: Trots tidigare epitet "Ful-Malvin" så är detta verkligen en hund med potential. Han är så otroligt fysisk. Påminner mycket om sin far Magneto. Full av kraft och energi. Springer så lekande lätt till synes utan ansträngning. Är otroligt sansad i spannet. Har aldrig strulat till det. Kan redan reda ut små lintrassel. Hela tiden tryck i linan. På ytan en väldigt tuff hund men i själ och hjärta en riktig velour-hund som alltid vill kramas (även om han påstår att det är brottning!) Jag älskar den hunden!

Molly: En riktig Amazon i röda huskykläder! Rejäl - både till kropp och själ. Likt sin mamma (och mormor) går det aldrig att sätta sig på henne. Bestämd. Aldrig något hyss i spannet. Hela tiden tryck i linan. Lugn och sansad. Jag älskar den hunden!

Mellis: Otroligt utåtriktad. Ger lätt ett hispigt intryck. Vill alltid vara alla till lags. Ganska försiktig. Har fått gått bredvid "säkra" hundar typ Lisa eller som här Getz. Lugn och sansad vid starten. Hela tiden tryck i linan. Definitivt den gosigaste och pussigaste av barnen. Jag älskar den hunden!

Så hitintills har de här tre "barnen" skött sig otroligt bra och dom har aldrig ställt till nåt strul eller knas i spannet. Dom är jättelovande! Jag älskar dom här barnen:-)

Molly dödskär!

Kurtisen startar...


En liten smekning...


Getz måttligt intresserad


Ohh min favvo-Getz!


Det är nu ett par veckor sen Molly började löpa. Just nu är hon minst sagt dödskär. Målet för hennes trånad är farbror Getz! Han är 11 år och kastrerad men det spelar ingen roll. Molly lägger ut sig oförblommat för sin super-favvo. Getz i sin tur är måttligt förtjust i uppvaktningen men det dämpar inte Mollys uppvaktning. Samtidigt så står Frank ute i hundgården och småylar dygnet runt. Snart har tre av tikarna löpt klart men Yenna och Cookie återstår...

Storfrämmande

Grand old lady Pinny


Pinny (vänster) och Ceeskiak tillsammans med Gunilla

Vi har haft besök av Ivana&Vladimir - Katerinas föräldrar. Dom var på väg tillbaka till Prag efter att ha hälsat på uppe hos Katerina&Jachym i Strömsund. Dom stannade över natten här hos oss. Det har nu blivit en årlig tradition och alltid lika kärkommet. Med sig hade dom tre äldre hundar: Blissi (11år), Ceeskiak (14år) och Pinny (18år) Ja det står faktiskt rätt: Denna fantastiska tik är nu arton år ung! Visst - kanske en del smärre ålderskrämpor men på det stora hela taget mycket pigg. Både hon och hennes son - 14-åringen - åt med god aptit och var mentalt väldigt alerta. Höll hela tiden koll på vad vi gjorde och skulle med och spana in allt. Det är sällan man ser en så gammal siberian och som dessutom är så osedvanligt pigg. Hoppas vi ses igen Pinny!

Rasspecialen i Bjursås

Snygga Mellis i ringen
Foto Ylwa Malmberg


Lilla Mellis slappar vid tältet

Ful-Malvin försöker visa upp sig efter att visat sig i ringen.

Niklas med Blitzen som har samma pappa som Lisa.

Malin springer med Krtek i ringen

En av Alhaugs valpar har slocknat...

Den här helgen är definitivt den största under året för mig och många andra husky-fans. Naturligtvis jämte Polardistans som för min del är en lika stor händelse. Men rasspecialen handlar mycket om att träffa andra husky-dårar och se på fina hundar. Polardistans är mer en fantastisk upplevelse tillsammans med mina hundar.

Ja vi hade en jättelyckad helg uppe i Bjursås. Jag träffade en lång rad av gamla husky-vänner. och såg en hel hop av jättefina hundar. Närmare bestämt drygt 200st... Dessutom ställde jag ut två av hundarna: Malvin och Mellis båda i juniorklass. Malvin fick riktigt bra kritik men dock en tvåa. Så jag döpte genast om honom till Ful-Malvin! Mellis fick fantastiskt bra kritik och fick ett HP. Dock utan någon placering. Jag kan ju tillägga att båda "barnen" just fyllt 10 månader så de var i stort yngst i sina klasser.

Jag måste bara skryta en del med att skriva ner Mellis kritik:
"Quality puppy mature for her age lovely outline fit and in good coat her movement is exellent and her head typical lovely balanced dog"

Jag tältade på campingen tillsammans med en del andra. Det var lite som att vara på nån musikfestival! Dock utan musik! Strax intill var partytältet för lördagens middag uppställt så jag bodde mitt i smöret så att säga. Ylwa skickade en bild på Mellis i ringen. Jag lägger också in ett par bilder på Blitzen och Krtek. Blitzen har samma pappa som Lisa. Man ser släktskapet tydligt. Hon visades otroligt proffsigt av Niklas! Malin visade upp Krtek som blev andra bästa tik i öppen klass. Hon är som en mindre kopia av Lisa. Båda systrarna har samma uttryck i ansiktet och har blivit mer svartgrå till färgen. Nästa år blir det att åka upp till Idre!

PS Under helgen fick jag också MMS från Hågen som berättade att Laika fått en kull om 5 hanvalpar tillsammans med Sarek

Besök hos Linnea

Vackra Linnea


Idag gjorde vi en dagsutflykt upp till Sunnemo. Först stannade vi längs Svartån och gick på en skogspromenad. Med oss var Yenna som fick en egen stund tillsammans med oss. Vi gick först längs ån och sen upp längs den branta sluttningen där vi hittade en prima fikaplats med härlig utsikt.

Sen fortsatte vi upp till Linnea som bor hos Wolfgang o Simone på Huskyfarm Björkilsätern en liten bit upp i skogen öster om Sunnemo. Det var så kul att träffa Wolfgang o Simone + alla deras hundar och naturligtvis Linnea! Det var två år sen vi var och hälsade på sist och sen dess har Linnea verkligen utvecklas mycket. Exteriört är hon helt fantastisk med stor utstrålning och ett suveränt uttryck i ansiktet. Mentalt är hon fortfarande lite försiktig men det var inte så svårt att bli närmare kompis med henne. Vi önskade verkligen att vi kunnat haft kvar henne.. Men samtidgt var vi så glada att hon har det så bra!
Vi hälsade naturligtvis på de andra hundarna också. Speciellt kul var det att se de två nya hundarna som kommer från Agefeldts. Jag såg dom som helt nyfödda för ett år sen. Och nu var dom två jättestiliga vovvar!

Efter en bra stunds hundprat på den nybyggda veranda i det fina höstvädret var det dags vända hemåt. Yenna var helt slut efter alla upplevelser denna dag!
Webalbum på adress http://huskys.candymans.se/#15.0

Tänkvärda ord om Siberian Husky

Nya hundgården äntligen klar

Bild tagen från "riktiga" ingången. Längst bak hundkojorna och den extra utgången till rasthagen.


Malvin kikar ut från en av hundkojorna


Malvin slappar obekymrat i sin nya hundgård..

Nu är den nya hundgården definitivt invigd. Härom dan så sorterade och krattade jag ut det sista gruset. Två nya hundkojor var redan på plats. Dom sitter intill varandra men kan användas helt separat. Och i går kväll fick Malvin och Molly ta den i besittning. Sen får vi se på sikt hur jag sorterar upp hundarna. Så att det exv fungerar undr löptider och så...
En extra grej med denna hundgård är att den har två ingångar. Förutom den "riktiga" ingången så finns det en ingång ut till stora rastgården. Detta gör att jag kan använda hundgården som sluss ut till rastgården för även de andra hundarna.