måndag 5 mars 2012

Packning


Domaren gick igenom all packning och kollade att den obligatoriska utrustningen fanns med Allt OK men nu ska allt ner i släden ??!

Dan före dan


Start för 300 km Nordisk Alltså 300km på skidor! Otroligt tufft

söndag 4 mars 2012

Tag


Alla hundar fick var sin id-bricka (tag) med vårt startnummer 40 + bokstav Här Yenna som poserar med sin bokstav E

Veterinärkontroll


Vi kom fram till Särna i god tid Hade gott om tid till registrering och vet kontroll Alla hundar fick OK men Franks baktass ska kollas innan start

lördag 3 mars 2012

Packad och glad - nu kör vi!!

Lördag kväll. Bilen och släpet fyllt med alla grejer. Bara att lasta in hundarna och frysvarorna (25 kilo fryst hundmat) i morgon bitti innan vi drar iväg upp mot Särna. Packlistorna är genomgångna på korsen och tvärsen och trimmade och justerade hit och dit. Nu ska väl allt vara optimalt?! Sent i eftermiddag tog vi en sista lätt joggingtur på 15km för att bränna av lite energi hos hundarna. Positivt är att ingen av tikarna börjat löpa riktig ännu. Även om deras humör blivit lite taggat sista dagarna. Negativt är att Frank avlastade höger bak efter dagens lätta träning. Vid en koll så visade det sig att han fått ett knappnålshuvudstort sår på en trampdyna. Bootisar och noggrann smörjning fixar detta. Barmarksträning är alltid vanskligt eftersom det sliter på tassarna. Men jag har sett att redan efter 2-3 dar på snö så läker sådana här sår snabbt. Sen kom så här i elfte timmen ett 7 sidor (!) långt dokument från de 6 (!) veterinärer som är med under loppet. Dom är absolut till ovärderlig hjälp för oss förare. Helt fantastiskt med dessa kunniga människor som man alltid kan konsultera under loppet. Och just deras attityd att agera som konsulter och inte "bestämma" över saker och ting. "Så här tycker jag men det är du som förare som känner dina hundar bäst och det är du som bestämmer"

Målgång vid 2010 års Polar Distans. Känslan kan bara inte beskrivas!
(foto Haagen Björgum)

Så får det bli. Efter två års planerande och drygt 200 mils träning är vi nu redo för det stora äventyret. Nu slutar vi titta bakåt.Nu gäller det bara att focusera framåt och ta vara på de här fantastiska dagarna. Sparka oss i baken!

lördag 25 februari 2012

Nio dagar kvar till Polar Distans!

Tänk vad dagarna trillar iväg! Om en vecka sitter vi i bilen på väg upp mot Särna. Och om 9 dar är det dags för start i Polar Distans 300. Känslan är en blandning av förtvivlan och förtröstan. Förtvivlan att hinna få alla grejer klara, att inte tikarna ska börja löpa, att ingenting av 1000 oförutsedda saker ska hända, att hundarna ska orka dra den blytunga släden över Vedungsfjället???
Förtröstan att vi är riktigt bra förberedda, att jag gjort det här förut (PD 160) och allt gick bra, att hundarna äter som vargar, att hundarna är glada och vältränade, att vi är ute på livets äventyr och ska ha det kul!!!

Från Drevdagen. På väg över Drevfjället i goväder.

Förra veckan var vi åter uppe på ett träningsläger i Drevdagen. Min bror var med och stod för skidåkningen, matlagningen och sällskapet. Själv var jag ute med hundarna på 5-6 mil långa turer varje dag. Ja utom onsdan då vi var ner till Idre och shoppade. Hundarna gick jättebra. Även såna dar då vädret var snöigt och blåsigt och bjöd på igendrivna spår. De knatade obekymrat på och mina ledarhundar gick exv över sjön på bara röstkommandon trots att sjön var en enda vit slät yta. Varje dag mötte vi 2-3-4 andra hundspann och det känns som om hundarna börjar få lite vana även på detta. Men OK - under PD lär vi inte möta nåt spann - bara bli omkörda av de andra spannen! Varje dag stannade vi också efter 3-4 mil för en timslång lunchpaus. De flesta hundar la sig ner och vilade efter att ha slukat sin snakksbit. Jag testade också olika set ups i spannet och denna tror jag blir start-nian:

Yenna och Lisa i led. Yenna en oslagbar kommandoledare med en osviklig arbetsmoral. Otroligt focuserad. Lisa bjuder på mer energi och ger mer driv åt spannet.


Malvin och Mellis i nästa led. Mellis är fortfarande lite barnslig och tidvis okoncentrerad. Lyckas ofta trassla till det. Men alltid pigg och glad och utåtriktad och jobbar på. Malvin tycker jag har allt en bra slädhund ska ha. Hög arbetsmoral, stor och stark och makalös fysik, alltid så himla glad och go och positiv. Han kommer absolut också att få gå en hel del i led tillsammans med Casper. Gör också ett jättejobb i wheel (samma plats där hans far brukar gå i Katerinas spann) tillsammans med Sluggo.


Sussie och Casper. Sussie trivs bra här på en "neutral" plats en bit från både Lisa och Molly. (Hon har lite kurr med dessa båda!) Sussie påminner lite om Mellis till sättet men förstås mer mogen. Husses superfjäskare! Och jag minns fortfarande hennes otroliga insats som ledarhund under förra PD160. Det var hennes första lopp och hon gick nästan hela vägen i led tillsammans med Cookie. Så hon får nog gå en del i led tillsammans med Yenna. Casper är en så härlig hund. Lite vek till temperamentet men fantastiskt stark och en så godmodig hund. Snackar ständigt om det mesta. Super ledarhund - bara det inte blir för stressigt.

Frank som singel därnäst. Vad ska jag säga om Frank? En Ninja krigare, Stålmannens brorsa, oförstörbar, makalös kämpe, hårdför till sättet men samtidigt en velour-hund. Älskar att bli gullad med fast vill inte visa det. Jag var länge tveksam till om jag skulle ta med Frank. Han är ju trots allt över 11 år gammal. Men han har gått med på full träning och aldrig missat ett steg. Jag ser att han gärna vilar så fort han kan. Erfarenhet eller trötthet??


Sluggo och Molly i wheel. Sluggo är en sån här hund som sällan märks men som oförtröttligt gör sitt jobb dag efter dag. Drar, äter och sover utan att bli märkbart påverkad. Han har hittat sin rätta position här längst bak. Molly är lik sin mor på många sätt. Fast en storlek större och en grad mer barsk till sättet. Jobbar och drar utan komplikationer. Hon kommer att gå här i wheel eller ihop med Mellis längre fram.

Så ser ut och så blir det. Packlistan och "att-göra-listan" är oändligt lång. Och dagarna färre och färre. Även i år delar jag stuga med Haagen och min favorthandler Aud Kristin. Tacksam för det eftersom Haagens oerhört positiva inställning och avspända attityd gör att nervositeten snabbt försvinner.

Hur ska dom här soffpotatisarna klara PD300??!!

Under loppet ska jag fortlöpande försöka lägga ut rapporter här på blogen. I mån av tid och ork och mobiltäckning!

lördag 28 januari 2012

Härlig avslutsrunda!

Sista dan här i Drevdagen (för denna gång) hade vi en riktigt härlig tur. Vädret var soligt och vindstilla och tio grader kallt. Perfekt! Idag satte jag Casper och Stor-Malvin i led och vi kom iväg strax efter tio. Det har väl kommit halvannan dm snö de senaste dagarna. Så trots att det kört skotrar på alla leder så var det "norska spår" som gällde. Men hundarna var lika pigga som vanligt. Skotermattan nere. Efter några kilometer stötte vi upp en tjädertupp och hundarna blev som vansinniga. Till Malvins stora besvikelse fick tjädern flyga vidare. Vi fortsatte i god fart och körde leden upp mot Flötingen. Mötte fler skotrar idag (det var ju lördag) men det vara bara hyggliga skoterförare så inga problem. Vi vände strax innan Flötingen och tog sen leden tillbaka. Men sen tog vi leden väster om Holmsjön och upp mot Röskåsen. Precis när vi lämnade Holmsjön stannade vi och tog lunchrast.

Längs leden väster om Holmsjön. I bakgrunden gränsfjällen mot Norge

Veckans bästa rastplats måste jag säga. Kunde parkera både släde och hundarna vid sidan av spåret. Grävde en bra solgrop med renskinn och kök på rätt ställe. Bra uppsikt över spår och hundar och utsikt över sjön. Det märks att hundarna lär sig mer och mer att det gäller att lägga sig ner och vila när tillfälle ges. Malvin satt dock med rak rygg och spanade uppåt leden. Han påminde rätt mycket om logga-hunden på Yukon Quest. Malvin gjorde återigen en jättebra insats i led och om ett par år är han säkert en stjärna. Efter en timme packade jag ihop och vi fortsatte hemöver. Vovvarna pinnade på med glatt mod och vi var hemma lagom till eftermiddagsfikat. Alla åt sin köttsoppa med glupande aptit och sen kröp de in i sina boxar för en välbehövlig vila. I morgon bitti drar vi hemåt....

Malvin sitter stolt och spanar under dagens lunchrast